dryselius.se

Användandet av ärftliga släktnamn kom ganska sent till de skandinaviska länderna och då efter utländskt inflytande, i första hand tyskt och franskt. På medeltiden uppkom några få adliga släktnamn, som Bonde eller Trolle, men därutöver var det ovanligt.

Under medeltiden hade man i prästerskapet fått vanan att göra om sitt dopnamn och det nya efternamnet kunde vara en latinisering eller grecisering av t ex namnet på födelseorten, släktgården eller faderns yrke. Ett känt exempel är Olaus Petri som är en latinisering av Olof Pettersson.

På 1600-talet blev det vanligt att dessa efternamn blev ärftliga och sålunda blev till släktnamn. Typiska exempel på dylika efternamn är de som slutar på -ius (latinskt) eller -ander (grekiskt). Senare blev det franska inflytandet större och då uppkom även ändelserna -án, -ell, -én, -ér och -in.

Drys är det grekiska ordet för ek eller träd (se dryad). Varför Erlandus valde ett greciserat släktnamn (antagligen) baserat på ordet ek vet man idag inte. Det är inte heller känt när han tog sig namnet Dryselius.

Släktvapen

Tydligen finns det ett släktvapen som anfadern Erlandus Dryselius använde. På 1600-talet var det vanligt att även ofrälse som t. ex. präster hade ett eget släktvapen. Har ännu ingen bild på hur det såg ut men enligt beskrivning skall det vara ett träd med två avhuggna grenar på stammen uppväxande från mark. Med tanke på namnets betydelse kan man antaga att det var en ek.